Rättshjälp

Rättshjälp innebär att det allmänna helt eller delvis står för en enskild persons kostnader i en rättslig angelägenhet, främst kostnaden för rättsligt biträde. I Sverige finns bestämmelser om rättshjälp i rättshjälpslagen (1996:1619).Den viktigaste formen av rättshjälp är att staten betalar kostnaderna för ett rättshjälpsbiträde.

När rättshjälp har beviljats, betalar staten även vissa kostnader för bevisning m.m . Den som har rättshjälp behöver inte betala någon ansökningsavgift till domstolen.

Rättshjälp får beviljas en fysisk person vars "ekonomiska underlag" inte överstiger 260 000 kr. Rättshjälp får även beviljas ett dödsbo om det finns synnerliga skäl. Med ekonomiskt underlag avses i rättshjälsplagen den rättssökandes beräknade årsinkomst sedan hänsyn tagits till underhållsskyldighet, förmögenhetsförhållanden och skuldsättning.

Rättshjälp får inte beviljas, om den enskilde har en rättsskyddsförsäkring eller något annat liknande rättsskydd som omfattar angelägenheten.

Ersättning för rättshjälpsbiträdets arbete är maximerad till 100 timmar. Domstolen kan dock medge att gränsen överskrids.

Den som har rättshjälp skall betala en rättshjälpsavgift som fastställs med viss procentsats av kostnaderna beroende på vilken inkomst han eller hon har. Rättshjälpsavgiften betalas till rättshjälpsbiträdet.

Beslut i rättshjälpsfrågor fattas av domstol eller av Rättshjälpsmyndigheten.